Jisses det går fort nu! Och hej hörrni, välkommen hit igen ☺️
Idag har jag vart på mitt 34 veckors (33+0) Mvc besök, och det gick verkligen så bra. Är så himla glad att allting än så länge ser bra ut! Det har ju vart lite osäkerheter kring mitt mående, jag har verkligen fått såna saker i den här graviditeten som jag inte fått med dom andra. Så det är verkligen som att vänta första barnet! Man känner sig helt lost, haha.
Men jag kan återberätta lite kort för er vad jag har pysslat med.. ❤️Jag var ju rätt nyligen in på förlossningen för kontroll för mycket sammandragningar och molande värk som inte släppte. Denna kombo var som mest ihållande och tydlig vid vila, så jag valde tillslut efter tre dygn ringa till Mvc vart jag fick lämna ett urinprov som såg bra ut. Min bm tyckte däremot att jag skulle ringa till förlossningen och rådfråga så jag gjorde det. Barnmorskan tyckte att jag skulle komma in för att köra en CTG och lite annat smått och gått, så det gjorde jag såklart.
Under tiden jag gjorde CTG:n hade jag ca 14 sammandragningar som då räknades in som prematura värkar. Men själva kurvan såg annars bra ut, som tur var.. ❤️ Efter det fick jag göra ett ultraljud för att mäta tappen (den var opåverkad), kika fostervatten och kolla livmoder väggen efter snittet om det är de som stramar. Allting såg bra ut! Och den lilla bebisen tränade på andnings rörelser, sög på sin hand och svalde fostervatten. Så häftigt att man kunde se buken röra på sig! ?
Jag fick sedan order om att återkomma om dom ändrar karaktär eller blir starkare. Nåväl, åter till idag ? Då tog vi ett nytt urinprov då det hos förlossningen visade lite föroreningar osv, så ett nytt togs och skickades för odling. Det blev även stick i fingret, blodtryck, vikt och det roligaste… Lyssna och känna på bebis! Hen hade sjunkit ner i bäckenet, vilket som förmodligen förklarar mina attacker kring ilande och stickande känsla i fiffin. Haha! Så huvudet ner och rumpan mot höger sida. Hjärtljuden lät även det bra. Hen är verkligen en liten buse av dess like.. Har känt sen första början med denna skrutt att det är ingen man kommer ta för given, det är en klurig fyra så vad som helst kan hända ? Förra gången vi mätte sf måttet hade de stannat upp lite och lega kvar på 29 cm. Nu har det återigen fått en växtspurt och vart denna gång mätt till 34 cm. Så vi hamnar såhär på kurvan, högst upp som med dom andra barnen. Och dom har inte vart för stora, utan normala!
Det känns iallafall så surrealistiskt att vi snart har en bebis i huset? Är rädd att något ska gå fel och jag inte får presentera hen för syskonen. Men jag försöker hela tiden ha en positiv inställning och gå in med insikten att vi kommer få en fullgången bebis, en frisk bebis och en glad bebis. Det kommer bli fantastiskt, men såklart tufft stundvis. Vill bara ha ut mini så jag får ha kontrollen och se efter så hen mår bra.. ❤️
Drömde inatt om att jag födde en tjej med mörkt hår som var så sockersöt så oj oj.. ? Mitt hjärta kommer svämma över när jag får hålla i hen. Tänk ändå att detta är min sista graviditet, det känns både skönt men tråkigt. Denna bebis är verkligen vår final och revansch,. ?
Senaste kommentarer