Tjabba tjena hallå! 🙂 Söndag var det visst, helger går så vansinnigt fort. Kan säga att det som jag tycker det är de allra värsta med att ha barn måste vara morgon stunderna. Både jag och min andra hälft hatar att stiga upp och dessutom är ingen av oss frukost människor. Våra barn är helt tvärtemot, dom finner de tydligen harmoniskt och går från 0-100% innan dom knappt slagit upp ögonen. Så det blir många suckar och stönar från oss där vi ständigt frågar oss, why? Kan ni inte bara somna om till typ..10? 🙂
Jag satt och tänkte på det här med småbarnsåren och allt pusslande man gör jämt och ständigt. Eller vem försöker jag lura? Jag tänker o.f.t.a på de! När man är föräldraledig har man det så otroligt bekvämt. Man behöver inte ta hänsyn till speciellt mycket, och inte heller karln. Om hans jobb tider ändras så är det ingen big deal, inte heller om man ska åka nånstans. Nu när man har börjat jobba så ska allt klinga ihop. Barnen ska gå upp i en viss tid, klä på sig på en viss tid, extra tid för körningen till stan utifall nått händer, marginalen är ca 20 minuter lämning på dagis, jobba jobba jobba..Hinna hämta på dagis.. Och innan allt detta ska man kolla att barnen har det dom behöver i klädväg till dagis, möjligtvis tusen extra kläder. Sen är det middag, och den ska man självklart veta vad man ska göra och ha hunnit handla till den så man slipper dra med hungriga barn på Ica. Och inge halvfabrikat, allt ska göras från grunden. Plus att det går en kubik tvätt varje dag så måste man ju hinna tvätta det, plocka miljoner lego bitar och dessutom vara en bra flickvän som släpper till 😉
Och då ska man inte ens tänka på allt runtomkring. .Så hur får man kärleken att hålla? Bra fråga. Allt går upp och ned. Ibland ses man knappt, medan andra dagar får man mycket gos. Det som är det bästa med oss som team är nog att jag är den som drar igång och peppar upp. Har ofta tusen projekt och miljoner ideér. Robban är den som tar ner mig på jorden en sväng och försöker få mig att tänka en extra gång. Jag gillar att shoppa, han hatar att shoppa. Jag är dålig på att spara, han är bra på det. Han är kreativ, jag suger på de. Jag är framåt, han är försiktig. Jag pratar (för!) mycket, han pratar (för!) lite ;-D
Ni förstår. Man har alla sidor som gör att det funkar och varför man har funnit varann. En stor eloge till oss som par när man tar sig igenom småbarnsåren. Dom är tuffa, speciellt när båda börjar jobba och kanske ett hus på det. De finns alltid något att göra.
Läste om Blondinbellas relations tips här för ett tag sen, och jag måste bara säga att dom hjälpte inte speciellt mycket för oss svenssons. Klart allt hade vart lättare om man hade en inredare, en nanny, inte behövt renovera/bygga något, får dejta minst en gång i månaden, ekonomiskt oberoende, stötta varandras karriär, reser bort under tiden huset ordnas upp och dessutom eget företag vart man kan välja tider. Vad kan man tjafsa om? Klart, det finns alltid nått. Men vem har råd eller möjlighet till detta? Jag sporrar karln så mycket som det går i jobbet & fritid, men ibland kör det ihop sig.
Barnen är trots allt värt detta och så mycket mer. Man glömmer fort. Vi älskar dom innerligt och jag hoppas verkligen vi tar och fram till altaret sen, fniss. 7 år snart bubbis!
Senaste kommentarer